Vem skall vi polisanmäla?

I Sverige råder ett strikt hundägaransvar, vilket innebär att du som hundägare är ansvarig för allt, precis allt din hund hittar på. Vi har ca 800.000 hundar här i landet, så lagen behövs. Inget snack om den saken.

Att vara hundrädd och ha grannens lösspringande hund på sin tomt är naturligtvis obehagligt. Att möta lösspringande hundar, när man är på promenad, kanske ännu läskigare.

Lagens ordalydelse varierar lite från kommun till kommun. Det vanliga är att ”hunden skall hållas under sådan uppsikt, som om den vore kopplad”. För en hundrädd person är detta otäckt, hunden går lös vid husses eller mattes sida. ”Koppla hunden” brukar den personen hojta då och det är vi skyldiga att göra, annars kan vi bli polisanmälda. Detta är allvarliga saker. En lös hund, som plötsligt kan gå till attack.

En normalt frisk hund, som de allra flesta är, går inte till attack. Den skäller och väsnas mest för att skrämmas. Respekterar man detta, händer oftast inget mera. Hunden är också extremt bithämmad. Om den biter kan det naturligtvis uppstå skador som behöver sys, men hunden biter inte för att döda.

Så har vi då vargen, som alltmer börjat röra sig bland människor. I första hand är den ute efter våra hundar. Våra familjemedlemmar. Vargen biter för att döda. Den är ett rovdjur!

”Hur skall en hundrädd människa, som möter vargen i motionsspåret göra?”

Den frågan ställde jag till Daniel Hansson på Länsstyrelsen i Gävleborgs län och fick till svar;

”hon måste jobba med sin rädsla”.

Skall vi som bor på landet gå i massterapi för vår rädsla? Tyvärr, lär det inte hjälpa. Jag undrar hur Jarkko Luoma,i Finland, som blev vittne till hur vargen slogs med hans hund, skall jobba med sin rädsla?

Om vargen går till attack, så gör den det oberoende om offret gått i terapi eller inte.

”Ja, men vem är ansvarig för vargen då”, undrade jag?

Svaret från Hansson blev att;

”vargen är ett vilt djur och det är ingen som ansvarar för den”.

”OK, då kan vi ju också släppa alla våra hundar lösa”, tyckte jag. Men se då blev det liv i Daniel Hansson och hans skrek i luren att

”NEJ, NEJ, det går inte för sig, det finns lagar och förordningar.”  Så får man INTE göra!!!!!

En varg har inte någon husse /matte i närheten, som man kan ropa till ”koppla upp din varg, jag är rädd”. Man är utlämnad åt sitt öde. Jag frågade Daniel vem vi skall polisanmäla i en sådan situation och det blev tyst i luren. Jag frågade även hur rörelsehindrade, hur gamla med svårt att gå, rullstolsburna och hur synskadade med ledarhundar skall göra vid möte med varg? Efter en lång, lång tystnad, svarade han;

”jag hör vad du säger”.

Det var allt. Han hörde vad jag sade.

Om jag får in grannens lösspringande hund på tomten, kan jag polisanmäla grannen för bristande tillsyn. Om vargen kommer in på tomten, vem skall jag polisanmäla då? Länsstyrelsen? Naturvårdsverket? Vem? Jag önskar ett svar från våra myndigheter, men de har inga svar.

Det enda svar jag fick av Daniel Hanson, var att om vargen attackerar min hund, så kan jag åberopa §28 jaktlagen. När jag talade om att jag INTE är jägare, INTE äger ett vapen, INTE har vapenlicens, utan är rörelsehindrad, så jag inte ens kan använda ett vapen, då blev det återigen tyst i luren. Efter en lång stund, frågar han hur jag vill försvara mig. Jag talade om att jag tycker att vargarna skall tas bort från bebodda områden. De skall vara i skogen. Fick då till svar att;

”det kommer inte att ske”.

Jag kan inte få in i mitt huvud hur det kan vara OK att vargen får springa lös i våra bostadsområden och skrämma människor. Hundrädda och icke hundrädda. Om en hund däremot springer lös, då blir det ett herrans liv. En hund, som är domsticerad sedan tusentals år tillbaka och som med största sannolikhet bara vill komma fram och hälsa.

Det finns ingen logik i detta. Vargen, som är ett farligt rovdjur, den får springa lös, men inte den snälla hunden, som lever med människan. Varken varg eller varghybrid går att hålla som familjemedlem. Men den får springa lös hur som helst. Överallt.

Daniel Hansson tyckte också att ”du måste lita på oss, på vad vi säger”. Men, snälla rara….hur skall det gå till??? Kenton Carnegie, en ung forskarstudent gjorde just det. Litade på myndigheterna, när de sa att vargarna var ofarliga. Det skulle komma att bli hans död. Han blev 22 år gammal.

Patricia Wyman, universitetsutbildad biolog, litade på sin arbetsgivare att vargarna var ofarliga. Hon attackerades och dödades på sin arbetsplats, Haliburton Forest & Wildlife Preserve. Hon blev 24 år gammal.

Hur har det kunnat bli så här? Hur har det kunnat gå så här snett? Hur kan människor acceptera detta? Hur kan människor blunda för faktiska händelser?

Det finns t.o.m de som tycker att man skall ge sin hund till vargen, som vargmat, om man är rädd för egen del. Sedan då??? Skall man köpa en ny hund för 10.000 kronor, för att offra också den till vargen???

Vem skall vi polisanmäla?

Den farliga Malungsvargen

Malung, tidig söndagsmorgon den 30 oktober 2011. En kvinna går ut på en promenad med sin hund. På väg hem märker hon att hunden reagerar på någonting. Hon vänder sig om och ser då att hon har en varg bara ett par meter bakom sig och sin kopplade hund. Hon befinner sig då utanför Jockes Zoo, på Lisagatan i centrala Malung.

Med hjälp av ett paraply lyckas hon få bort vargen. Hon fortsätter livrädd hemåt. Vågar dock inte springa. Strax innan hemmet dyker vargen upp igen. Den har bara gått runt kvarteret och genskjutit henne. Nu skriker hon, så högt att de morgontrötta grannarna vaknar. Eftersom hon är nära hemmet, väljer hon att backa sista biten hem. Vågar inte vända ryggen mot vargen.

http://www.vargfakta.se/nyheter/varg-upptradde-hotfullt-mot-promenerande-kvinna/  finns information om händelsen.

Polisen anländer och beslutar att vargen skall skjutas enligt 9 § Jaktlagen.

9 § Om ett vilt djur orsakar avsevärd skada eller om det kan antas vara farligt för människors säkerhet, får polismyndigheten låta avliva djuret, om det inte finns någon annan tillfredsställande lösning. Regeringen får meddela föreskrifter om att polismyndigheten får låta avliva eller fånga vilt, när detta är befogat från djurskyddssynpunkt. Lag (1997:343).

När jägarna kommer på plats, är vargen naturligtvis redan borta och det omedelbara hotet avvärjt, som det stod i tidningen. Beslut om skyddsjakt tas snabbt och vargen skjuts en vecka senare.

Vargen avlivas alltså för att den anses farlig mot människors säkerhet. Intressant.

 

Samtal med länsstyrelsen

Jag har upprepade gånger ringt Länsstyrelsen (Lst) i Stockholms län och talat med bl.a Eva Hedberg, för att få råd om hur jag skall skydda mig och min hund mot vargen när vi är ute, eftersom vi bor i närheten av Rialareviret. Har då fått veta följande:

  1. Vargen attackerar aldrig människor.
  2. Vargen tar inte kopplade hundar. Och framför allt inte sällskapshundar.

Den uppmärksamme läsaren kanske märker att något inte stämmer här. Hur såg situationen ut i Malung? En människa, som alltså enligt Lst aldrig attackeras av varg, i sällskap med en kopplad sällskapshund, som enligt samma Lst inte heller attackeras av varg. I städer lär också finnas en stor acceptans av varg. Alltså borde vargen i Malung ha varit på rätt ställe.

Vad var då faran? Vad var det som gjorde vargen, så farlig att 9§ Jaktlagen blev tillämplig?

Kan det vara så att våra myndigheter, Lst och Naturvårdsverket (NVV) försöker föra oss bakom ljuset? Försöker få oss att tro att ”nej, det är ingen fara, du behöver inte vara rädd”, fastän de mycket väl vet att vargen är ett farligt rovdjur. De bara låtsas att den är snäll?

”Vaffor, vaffor gör dom på detta viset för?”

Naturligtvis blev det nödvändigt att skjuta Malungsvargen, innan den tog den första kopplade hunden och innan den attackerade en människa.

Hade det hänt hade ”experterna” inte haft några argument kvar. Då hade vargen själv bevisat att den kan attackera människor, att den tar visst kopplade sällskapshundar.

Det hade varit pedagogiskt obekvämt.